Den svenska fria och frivilliga folkbildningen hotas av ( S )

Den socialdemokratiske ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden i Sala - Erik Fylkesson - vill ta bort allt stöd till folkbildningen.

I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman – och fortsätter komma samman – för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället.

Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter.

En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning.

Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Men idag svarar deltagaravgifterna för en större andel av intäkterna än vad de kommunala anslagen gör.

Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m fl. Det kan t ex gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna.

Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället.

Riksdagen har formulerat fyra syften som visar på folkbildningens idé. Syftena med statens bidrag till folk bildningen ska vara att stödja verksamhet
som:
• bidrar till att stärka och utveckla demokratin
• bidrar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
• bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja ut bildnings- och bildningsnivån i samhället
• bidrar till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

Till svensk folkbildning räknas framför allt den verksamhet som landets 152 folkhögskolor och tio studieförbund står för. En stor del av folkbildningsarbetet, inom både studieförbund och folkhögskolor, sker i samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för folkhögskolorna.

Folkbildningen är en del av det svenska utbildningssystemet. Den är dessutom en
stor del. Den kan beskrivas som den största utbildningsformen av alla.