En intensiv, rolig och pratig valrörelse är över. Många fantastiskt spännande och intressanta samtal men också en hes röst som resultat. Det är ju så mycket som man vill säga och göra i en valrörelse. Och aldrig har man väl så mycket intelligent att säga som just när man är hes.
Valrörelsen övergick i valnatt. Så småningom kom också valresultatet. Men väntan blev lång. Först i går kväll kunde vi se det definitiva valresultatet för Sala kommun. Centerpartiet fick 17,25% av rösterna i Sala kommun. Ett ganska bra valresultat även om vi minskade från förra valet. Men vad hjälper det? Alla Allianspartier gick tillbaka så nu har vi 19 mandat och de rödgröna 19 mandat. Sverigedemokraterna fick 2 mandat (hade tidigare 1 mandat vars stol stått tom hela mandatperioden). Nykomligen - det lokala partiet knep 5 mandat - på ett s k partiprogram som i stort överensstämmer med Alliansens. Visserligen var de betydligt luddigare i sina formuleringar och helt utan ekonomiska beräkningar när det gäller sina förslag, men de förslag som de har återfinns i Alliansens valplattform - Sala kommuns strategiska plan inför 2011-2013.
Nu skall ju inte livet vara enkelt. Salas bästa håller nu på och försöker bestämma sig för om de skall stödja de rödgröna eller alliansen. Det är inte utan att det skulle vara spännande att vara en liten mus och lyssna på samtalet när de socialistiska partierna möter företagarnas förespråkare. Den som lever får se vad resultatet för Sala kommun och kommunens invånare blir den kommande mandatperioden.
Jag gläds dock åt att ha fått störst andel personvalskryss av alla kommunfullmäktigekandidater i Sala - 17,85%. Det tackar jag alldeles speciellt för. Det är sådant som värmer i höstblåsten.
måndag 27 september 2010
torsdag 21 januari 2010
Kamp mot den extrema fattigdomen i världen
1 miljard människor lever i extrem fattigdom, dvs med en dagsinkomst lägre än 1 dollar. 250 miljoner nya jobb behöver skapas för att dessa människor skall kunna ta sig ur sin fattigdom. Dessa jobb kan bara komma till inom små och medelstora företag. Detta konstaterade Percy Barnevik, ordförande i Hand in Hand International när han idag talade inför kommun- och landstingspolitiker från hela Sverige.
Hand in Hand International driver projekt bl a i Södra Indien som syftar till hjälp till självhjälp. 1000 personer finns ute på fältet som stöttar och backar upp verksamheten. Mikrolån ges till kvinnor som startar företag. 99,3% av pengarna återbetalas. Hand in Hand ordnar skolor och stöttar efterskoleklasser för att alla barn t o m 10:e klass skall klara sig igenom skolan. De barn som inte kommer till skolan hämtas. Här finns barfotaläkare som i sin tur tränar kvinnor i grundläggande hälsoinsatser. I miljon människor tränas i datoranvändning genom 1800 "datacentraler" som drivs av kvinnor och som på sikt skall bli 7000 datacentraler. Som Percy Barnevik uttryckte det: När marknadskrafterna kommer in och man städslar dem blir det utveckling!
Det här är exempel på den imponerande verksamhet som Hand in Hand International driver i Södra Indien.
Budskapet från Percy Barnevik var tydligt.
Jobb skapas genom små och medelstora företag. Hand in Hand International erbjuder träning och support.
Pengar ges inte som bidrag utan som lån till företagsetablering.
Man lånar aldrig ut pengar till män utan enbart till kvinnor - "kvinnor tiger och betalar sina lån medan män pratar och låter bli att betala".
Percy Barnevik hade också reflekterat över situationen i Sverige. Han konstaterade att med den strukturomvandling som sker behöver Sverige 400 000 nya jobb under de kommande tio åren. 100% av expansionen kommer att ske i små och medelstora företag. Sverige har ett lågt nyföretagande även om det krävs. Han konstaterade dock att det funnits en tröghet tidigare inför nyföretagandet med den socialdemokratiska traditionen av lönearbete.
Barnevik konstaterade i avslutningen av sitt anförande att han inte såg några skäl till att Sverige inte skulle kunna satsa på entreprenörskap och nyföretagande.
Efter Percy Barneviks föredrag kände jag mig oerhört imponerad över det arbete som Hand in Hand International bedriver i många länder med extrem fattigdom. Samtidigt som jag kände mig smått generad över att vi i Sverige fortfarande är så präglade av den socialdemokratiska traditionen att vi inte kan stimulera entreprenörskap och nyföretagande på ett bättre och tydligare sätt.
Här har vi en utmaning!
Hand in Hand International driver projekt bl a i Södra Indien som syftar till hjälp till självhjälp. 1000 personer finns ute på fältet som stöttar och backar upp verksamheten. Mikrolån ges till kvinnor som startar företag. 99,3% av pengarna återbetalas. Hand in Hand ordnar skolor och stöttar efterskoleklasser för att alla barn t o m 10:e klass skall klara sig igenom skolan. De barn som inte kommer till skolan hämtas. Här finns barfotaläkare som i sin tur tränar kvinnor i grundläggande hälsoinsatser. I miljon människor tränas i datoranvändning genom 1800 "datacentraler" som drivs av kvinnor och som på sikt skall bli 7000 datacentraler. Som Percy Barnevik uttryckte det: När marknadskrafterna kommer in och man städslar dem blir det utveckling!
Det här är exempel på den imponerande verksamhet som Hand in Hand International driver i Södra Indien.
Budskapet från Percy Barnevik var tydligt.
Jobb skapas genom små och medelstora företag. Hand in Hand International erbjuder träning och support.
Pengar ges inte som bidrag utan som lån till företagsetablering.
Man lånar aldrig ut pengar till män utan enbart till kvinnor - "kvinnor tiger och betalar sina lån medan män pratar och låter bli att betala".
Percy Barnevik hade också reflekterat över situationen i Sverige. Han konstaterade att med den strukturomvandling som sker behöver Sverige 400 000 nya jobb under de kommande tio åren. 100% av expansionen kommer att ske i små och medelstora företag. Sverige har ett lågt nyföretagande även om det krävs. Han konstaterade dock att det funnits en tröghet tidigare inför nyföretagandet med den socialdemokratiska traditionen av lönearbete.
Barnevik konstaterade i avslutningen av sitt anförande att han inte såg några skäl till att Sverige inte skulle kunna satsa på entreprenörskap och nyföretagande.
Efter Percy Barneviks föredrag kände jag mig oerhört imponerad över det arbete som Hand in Hand International bedriver i många länder med extrem fattigdom. Samtidigt som jag kände mig smått generad över att vi i Sverige fortfarande är så präglade av den socialdemokratiska traditionen att vi inte kan stimulera entreprenörskap och nyföretagande på ett bättre och tydligare sätt.
Här har vi en utmaning!
tisdag 19 januari 2010
Från kommunism till demokrati och utveckling
Söndag - måndag var jag på ett snabbt besök till Sala kommuns vänort i Estland - Vändra. Syftet med besöket var att diskutera ett konkret samverkansprojekt mellan våra kommuner kring framför allt barn med funktionsnedsättning.
Jag tycker att det känns stort att ha fått vara med om den utveckling som skett i Estland sedan man i början av 90-talet kunde befria sig från kommunismen och den sovjetiska överhögheten. På något sätt har Estland förändrats från ett svartvitt murrigt fotografi till ett färgfoto.
Estland - idag ett demokratiskt samhälle som präglas av stark utveckling. EU-medlemskapet har skapat möjligheter till infrastruktursatsningar via strukturfonderna som kommer befolkningen till del. Man har också hittat många intressanta möjligheter till PPP-lösningar , dvs lösningar i samarbete mellan det privata och det offentliga.
I Vändra hade jag möjlighet att besöka två olika anläggningar. Den ena var det nya biblioteket och kulturcentret som kommer att invigas i april och som är ett resultat av en satsning via EUs strukturfonder. En byggnad som kunde göra vilken svensk kommunpolitiker som helst grön av avund!
Det andra intressanta studiebesöket var till det nyligen invigda hälsocentret. Det har byggs genom ett samarbete mellan det privata och det offentliga. Hälsocentret innehöll i huvudsak tre olika verksamheter - ett äldreboende med plats för 50 boende, en avdelning för familjeläkarna (4 st samt deras personal - privata!) samt ett hospital med plats för 60 patienter för eftervårdsbehandling. Ett hospital som drevs av privata intressenter. Dessutom fanns en rad kringfunktioner som restaurang, apotek, varm rehabiliteringsbassäng mm.
Förutom glädjen över den utveckling som skett och sker tycker jag att det är två frågor som man måste ställa sig:
1. Varför har vi inte kommit lika långt i samarbetsprojekt mellan det privata och det offentliga här i Sverige. Är vi så rädda för privata intressen att vi hellre avstår från intressanta utvecklingsprojekt än tar vara på möjligheter!?
2. När man ser utvecklingen i de baltiska staterna och i övriga Östeuropa, och kan sin historia, hur kan man då vilja rösta på vänsterpartiet i Sverige. Vilken utveckling eller tillbakagång vill man se i vårt land?
Jag tycker att det känns stort att ha fått vara med om den utveckling som skett i Estland sedan man i början av 90-talet kunde befria sig från kommunismen och den sovjetiska överhögheten. På något sätt har Estland förändrats från ett svartvitt murrigt fotografi till ett färgfoto.
Estland - idag ett demokratiskt samhälle som präglas av stark utveckling. EU-medlemskapet har skapat möjligheter till infrastruktursatsningar via strukturfonderna som kommer befolkningen till del. Man har också hittat många intressanta möjligheter till PPP-lösningar , dvs lösningar i samarbete mellan det privata och det offentliga.
I Vändra hade jag möjlighet att besöka två olika anläggningar. Den ena var det nya biblioteket och kulturcentret som kommer att invigas i april och som är ett resultat av en satsning via EUs strukturfonder. En byggnad som kunde göra vilken svensk kommunpolitiker som helst grön av avund!
Det andra intressanta studiebesöket var till det nyligen invigda hälsocentret. Det har byggs genom ett samarbete mellan det privata och det offentliga. Hälsocentret innehöll i huvudsak tre olika verksamheter - ett äldreboende med plats för 50 boende, en avdelning för familjeläkarna (4 st samt deras personal - privata!) samt ett hospital med plats för 60 patienter för eftervårdsbehandling. Ett hospital som drevs av privata intressenter. Dessutom fanns en rad kringfunktioner som restaurang, apotek, varm rehabiliteringsbassäng mm.
Förutom glädjen över den utveckling som skett och sker tycker jag att det är två frågor som man måste ställa sig:
1. Varför har vi inte kommit lika långt i samarbetsprojekt mellan det privata och det offentliga här i Sverige. Är vi så rädda för privata intressen att vi hellre avstår från intressanta utvecklingsprojekt än tar vara på möjligheter!?
2. När man ser utvecklingen i de baltiska staterna och i övriga Östeuropa, och kan sin historia, hur kan man då vilja rösta på vänsterpartiet i Sverige. Vilken utveckling eller tillbakagång vill man se i vårt land?
tisdag 12 januari 2010
Stäng inte ute studiemotiverade unga kvinnor!
Idag kom ett glädjande besked från regeringen.
Man vill ta bort könskvoteringen till högskolorna. Positiv särbehandling är inte lösningen på problemet med ojämlikhet inom högskolan, konstaterar högskole- och forskningsministern. Jag delar uppfattningen att frågan om positiv särbehandling inte bara är en rättighetsfråga utan också en fråga om kvalitet. Det är ju anmärkningsvärt att kvinnorna förra året utgjorde 95% av det totala antalet som utestängdes på grund av sin könstillhörighet. Det här innebär att studiemotiverade unga kvinnor stängs ute från utbildningssystemet för att de är just kvinnor. Det är inte acceptabelt i dagens Sverige.
Det här var ett glädjande besked, men ett riktigt nattsvart besked når oss istället från Övertorneå. Det var år 1958 som Svenska kyrkan beslutade att kvinnor får bli präster. Två år senare - 1960 - prästvigdes de första kvinnliga prästerna. Idag är nästan hälften av alla präster kvinnor.
Det här tycks ännu inte nått Övertorneå. En efterträdare till den avgående komministern skall utses. Då blossar en stor strid upp om det skall vara en man eller kvinna. Den avgående komministern anser att det behövs en ärrad galt!
Jag tycker att det är dags för Svenska kyrkan att ta i med hårdhandskarna mot kvinnoprästmotståndarna. Det har varit allt för många undanflykter allt för länge. Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Ett demokratiskt samhälle bygger på jämställdhet mellan kvinnor och män. Det gäller även Svenska kyrkan!
Man vill ta bort könskvoteringen till högskolorna. Positiv särbehandling är inte lösningen på problemet med ojämlikhet inom högskolan, konstaterar högskole- och forskningsministern. Jag delar uppfattningen att frågan om positiv särbehandling inte bara är en rättighetsfråga utan också en fråga om kvalitet. Det är ju anmärkningsvärt att kvinnorna förra året utgjorde 95% av det totala antalet som utestängdes på grund av sin könstillhörighet. Det här innebär att studiemotiverade unga kvinnor stängs ute från utbildningssystemet för att de är just kvinnor. Det är inte acceptabelt i dagens Sverige.
Det här var ett glädjande besked, men ett riktigt nattsvart besked når oss istället från Övertorneå. Det var år 1958 som Svenska kyrkan beslutade att kvinnor får bli präster. Två år senare - 1960 - prästvigdes de första kvinnliga prästerna. Idag är nästan hälften av alla präster kvinnor.
Det här tycks ännu inte nått Övertorneå. En efterträdare till den avgående komministern skall utses. Då blossar en stor strid upp om det skall vara en man eller kvinna. Den avgående komministern anser att det behövs en ärrad galt!
Jag tycker att det är dags för Svenska kyrkan att ta i med hårdhandskarna mot kvinnoprästmotståndarna. Det har varit allt för många undanflykter allt för länge. Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Ett demokratiskt samhälle bygger på jämställdhet mellan kvinnor och män. Det gäller även Svenska kyrkan!
måndag 11 januari 2010
Bredband åt alla!
I går - söndag eftermiddag.
Jag hade varit till Möklinta och matat fåglar, rådjur, älgar och harar i Lisselbo.
Dessutom hämtat hem flera säckar havre så att vi kan mata djuren också hemma vid huset i Ringvalla.
Jag hade lagat mat, diskat och plockat undan.
Satte mig så ner på kontoret för att arbeta ett par timmar. Plockade fram mina papper och knäppte på datorn. Ingen kontakt med yttervärlden! Försökte igen och igen och igen, men lika omöjligt att få kontakt. För vilken gång i ordningen vet jag faktiskt inte vid det här laget.
Upprörd stängde jag ner datorn och konstaterade att Bredband åt alla faktiskt är ett rimligt krav.
Samtidigt förfäras jag lite över hur snabbt jag blivit beroende av tillgång till Internet. Det är ju trots allt inte så många år sedan vi klarade oss alldeles utmärkt utan både internet och mobiltelefoner (även om det känns länge sedan).
Nåväl - kvällen slutade med att jag tittade på TV istället. Såg Damernas detektivbyrå. Böckerna är mina absoluta favoriter och jag tycker att det är riktigt trevligt att de gjort en TV-serie av dem. (Även om böckerna - som oftast - är bättre).
Idag skall här ringas många telefonsamtal för att få ordning på min kontakt med yttervärlden. Det är ett baskrav för en politiker!
Jag hade varit till Möklinta och matat fåglar, rådjur, älgar och harar i Lisselbo.
Dessutom hämtat hem flera säckar havre så att vi kan mata djuren också hemma vid huset i Ringvalla.
Jag hade lagat mat, diskat och plockat undan.
Satte mig så ner på kontoret för att arbeta ett par timmar. Plockade fram mina papper och knäppte på datorn. Ingen kontakt med yttervärlden! Försökte igen och igen och igen, men lika omöjligt att få kontakt. För vilken gång i ordningen vet jag faktiskt inte vid det här laget.
Upprörd stängde jag ner datorn och konstaterade att Bredband åt alla faktiskt är ett rimligt krav.
Samtidigt förfäras jag lite över hur snabbt jag blivit beroende av tillgång till Internet. Det är ju trots allt inte så många år sedan vi klarade oss alldeles utmärkt utan både internet och mobiltelefoner (även om det känns länge sedan).
Nåväl - kvällen slutade med att jag tittade på TV istället. Såg Damernas detektivbyrå. Böckerna är mina absoluta favoriter och jag tycker att det är riktigt trevligt att de gjort en TV-serie av dem. (Även om böckerna - som oftast - är bättre).
Idag skall här ringas många telefonsamtal för att få ordning på min kontakt med yttervärlden. Det är ett baskrav för en politiker!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)