Rovdjurspolitiken försämrar livskvaliteten

Den svenska rovdjurspolitiken när det gäller varg och lo, och som har beslutats av Sveriges riksdag innebär problem för företagare och övriga boende på landsbygden. Det handlar om ekonomiska konsekvenser men också om en försämring av livskvaliteten för landsbygdens befolkning. De ekonomiska påfrestningarna för en redan pressad lantbruksnäring är ett hot mot landsbygdens överlevnad i mellanbygderna. Förutom försvårade villkor för enskilda näringsidkare motverkar rovdjurspolitiken betesdriftens stora betydelse i arbetet för en ökad biologisk mångfald och ett öppet landskap. Därför handlar det om att välja väg! Ska vi ha en stor rovdjursstam eller en öppen och levande landsbygd med människor och tamboskap? Dessutom försämras livskvaliteten på landsbygden genom stress och oro för husdjuren och olust och tappat intresse för att utöva, för landsbygdsbefolkningen, traditionella aktiviteter i skog och mark. Det handlar om allt ifrån bärplockning och ridning till den kanske mest traditionsbundna och här kraftigt drabbade allmogejakten och därtill hörande viltvård. Vi måste förbättra förutsättningarna för boende och företagande på landsbygden, inte försvåra situationen.