Medborgare i hela landet – oavsett om man bor i staden eller på landsbygden - behöver offentliga och tillgängliga mötesplatser. Därför är det utifrån ett demokratiskt och mänskligt perspektiv lönsamt för kommunerna att stötta de allmänna samlingslokalerna. Med allmän samlingslokal menas att de drivs av ideella föreningar och har i uppdrag att hyra ut till vem som så önskar – bara hyresgästen har en demokratisk värdegrund. Men det är också lönsamt utifrån ett ekonomiskt perspektiv eftersom man annars går miste om möjliga statliga bidrag.
Visste du att det i landet finns 2 700 samlingslokaler inom Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Våra Gårdar. Där läggs varje år ner tusentals ideella timmar för att sköta och hyra ut lokalerna, till glädje och nytta för lokala föreningar och kulturlivet i hela landet. Men om det ska vara möjligt att underhålla och rusta lokalerna behövs även i fortsättningen kommunala bidrag och annat offentligt stöd.
Det borde vara en självklarhet att alla lokala föreningar och sammanslutningar, även de som är ekonomiskt svaga, ska kunna samla sina medlemmar och övriga invånare i bra lokaler på hemorten. Alla behöver ju någonstans att träffas för möten, aktiviteter och upplevelser.
Många samlingslokaler har idag en kärv ekonomi och många kommuner drar också ner på stödet till lokalerna med hänvisning till en ansträngd kommunal ekonomi. Men fortfarande måste människor kunna träffas i moderna, ändamålsenliga lokaler för att diskutera gemensamma frågor eller för gemensamma kulturupplevelser.
Fortfarande behöver nya lokaler byggas och gamla lokaler rustas upp. Via staten kan man få bidrag till byggande, upprustning och anpassning för att göra lokalerna tillgängliga. Men för att få statligt stöd till samlingslokalerna krävs både stora frivilliga arbetsinsatser och stöd från kommunerna till investering och drift.
Medborgarnas ideella engagemang är kanske den allra viktigaste resurs som vi har i kommunerna. För detta krävs mötesplatser. Därför måste alla kommunpolitiker uppmärksamma denna fråga i samband med det budgetarbete som nu påbörjas.
Tillgängliga allmänna samlingslokaler i hela landet är en grundläggande förutsättning för en levande demokrati - en social infrastruktur.
Att satsa på allmänna samlingslokaler är en liten investering som ger stora vinster både idag och i framtiden! Det är viktigare än att bygga stora kommunala skrytbyggen där huset blir det viktiga, inte den aktivitet som sker inom de fyra väggarna.
Carola Gunnarsson
torsdag 12 januari 2012
tisdag 10 januari 2012
Socialdemokratisk maktpolitik riskerar möjligheten till regional utveckling!
Den socialdemokratiska landstingsledningen försöker hitta en lösning på regionfrågan som ska stärka de egna socialdemokratiska positionerna. För i sitt förslag till ny regionkommun har man plötsligt lämnat Landstinget i Uppsala län utanför trots att det finns ett stort stöd i Västmanland för att även de ska ingå i regionen. Men, det är klart! Landstinget i Uppsala län styrs av Allianspartierna! Istället föreslår man en regionkommun bestående av Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland och Landstinget i Örebro län.
En Mälardalsregion behöver Landstinget i Uppsala län. Det handlar om medborgarnas identitet och samhörighet med sin region och utvecklingen av infrastrukturen samt inte minst om arbetsmarknads- och hälso- och sjukvårdsregioner, dvs funktionella regioner! Det handlar också om att ta tillvara det goda samarbete som av tradition finns mellan framför allt Sala och Heby kommuner.
Regionfrågan är ingen ny fråga utan har diskuterats mer eller mindre livligt sedan Ansvarskommittén år 2007 under ordförandeskap av dåvarande landshövdingen i Västmanland Mats Svegfors presenterade sitt förslag.
I vårt område har diskussionen varit mindre livlig! Få har varit intresserade av att diskutera frågan om att bilda en region, trots att det är en fråga som har stor betydelse för utvecklingen.
En regionreform skulle vara ett viktigt svar på många av de utmaningar som kommuner och landsting står inför. Det skulle möjliggöra mer av regionalt managementtänkande och öka möjligheterna till samverkan mellan näringslivet och offentlig sektor, vilket i sin tur kan öka tillväxten, förbättra skattekraften och därmed bättre klara av uppgiften att finansiera vård, omsorg och skola. Näringslivet vill ha support för att bättre klara kompetensförsörjningen i framtiden. Ett sådant stöd till en bättre fungerande arbetsmarknad kräver ett regionalt ledarskap som överensstämmer med hur arbetsmarknadsregionerna ser ut.
Utöver detta är bättre fungerande och utbyggd kollektivtrafik en av de allra viktigaste möjliga positiva effekterna av att bilda en regionkommun, t ex Upptåget mellan Sala och Uppsala.
Alternativet till regionkommunbildning är att staten genom traditionell regionalpolitik och allt mer komplicerade skatteutjämningssystem försöker lösa utmaningarna i offentlig sektor, vilket riskerar att skapa ny byråkrati utan konkreta resultat. Alternativet till en region-kommunbildning är också ökade inslag av en starkare stat som bestämmer utvecklingen i för regionerna vitala delar.
Att bilda regioner handlar om att skapa förutsättningar för ökad skattekraft och därmed ökade och starkare regionala mandat att leda samhällsutvecklingen och stärka konkurrenskraften istället för ökat bidragsberoende.
När Mats Sjöstrand tillträdde som utredare för den framtida statliga förvaltningen trodde många att landets kommun- och landstingspolitiker skulle passa på att föreslå reformer för färre och mer slagkraftiga regioner. Men rörelsen i en sådan riktning har varit långsam. För oss som Centerpartister är det här en viktig fråga eftersom vi ser bildande av regionkommuner som en möjlighet att ta vara på den potential som finns i hela vårt område.
I slutet av 2011 tog sig äntligen landstingsledningen i Västmanland samman och skickar ut en remiss om bildande av Region Mälardalen till länets kommuner. Och nu är det bråttom! Senast den 13 januari ska svaret vara inne. Den tidsplanen innebär att det inte finns någon möjlighet till en demokratisk process i länets kommuner.
Det förslag som nu presenteras är att en regionkommun ska bildas genom en sammanslagning av Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting, trots ett starkt stöd för att även Landstinget i Uppsala län ska ingå.
Carola Gunnarsson
En Mälardalsregion behöver Landstinget i Uppsala län. Det handlar om medborgarnas identitet och samhörighet med sin region och utvecklingen av infrastrukturen samt inte minst om arbetsmarknads- och hälso- och sjukvårdsregioner, dvs funktionella regioner! Det handlar också om att ta tillvara det goda samarbete som av tradition finns mellan framför allt Sala och Heby kommuner.
Regionfrågan är ingen ny fråga utan har diskuterats mer eller mindre livligt sedan Ansvarskommittén år 2007 under ordförandeskap av dåvarande landshövdingen i Västmanland Mats Svegfors presenterade sitt förslag.
I vårt område har diskussionen varit mindre livlig! Få har varit intresserade av att diskutera frågan om att bilda en region, trots att det är en fråga som har stor betydelse för utvecklingen.
En regionreform skulle vara ett viktigt svar på många av de utmaningar som kommuner och landsting står inför. Det skulle möjliggöra mer av regionalt managementtänkande och öka möjligheterna till samverkan mellan näringslivet och offentlig sektor, vilket i sin tur kan öka tillväxten, förbättra skattekraften och därmed bättre klara av uppgiften att finansiera vård, omsorg och skola. Näringslivet vill ha support för att bättre klara kompetensförsörjningen i framtiden. Ett sådant stöd till en bättre fungerande arbetsmarknad kräver ett regionalt ledarskap som överensstämmer med hur arbetsmarknadsregionerna ser ut.
Utöver detta är bättre fungerande och utbyggd kollektivtrafik en av de allra viktigaste möjliga positiva effekterna av att bilda en regionkommun, t ex Upptåget mellan Sala och Uppsala.
Alternativet till regionkommunbildning är att staten genom traditionell regionalpolitik och allt mer komplicerade skatteutjämningssystem försöker lösa utmaningarna i offentlig sektor, vilket riskerar att skapa ny byråkrati utan konkreta resultat. Alternativet till en region-kommunbildning är också ökade inslag av en starkare stat som bestämmer utvecklingen i för regionerna vitala delar.
Att bilda regioner handlar om att skapa förutsättningar för ökad skattekraft och därmed ökade och starkare regionala mandat att leda samhällsutvecklingen och stärka konkurrenskraften istället för ökat bidragsberoende.
När Mats Sjöstrand tillträdde som utredare för den framtida statliga förvaltningen trodde många att landets kommun- och landstingspolitiker skulle passa på att föreslå reformer för färre och mer slagkraftiga regioner. Men rörelsen i en sådan riktning har varit långsam. För oss som Centerpartister är det här en viktig fråga eftersom vi ser bildande av regionkommuner som en möjlighet att ta vara på den potential som finns i hela vårt område.
I slutet av 2011 tog sig äntligen landstingsledningen i Västmanland samman och skickar ut en remiss om bildande av Region Mälardalen till länets kommuner. Och nu är det bråttom! Senast den 13 januari ska svaret vara inne. Den tidsplanen innebär att det inte finns någon möjlighet till en demokratisk process i länets kommuner.
Det förslag som nu presenteras är att en regionkommun ska bildas genom en sammanslagning av Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting, trots ett starkt stöd för att även Landstinget i Uppsala län ska ingå.
Carola Gunnarsson
Satsa på vindkraft i Sala!
Planer finns på att etablera en vindkraftanläggning med ca 20 vindkraftverk i ett område – Norrberget – mellan Västerfärnebo och Sala. Större del av området är skogsmark och avtal har träffats med de drygt 20 fastighetsägare som äger denna mark.
Området har identifierats som ett av få riktigt intressanta större områden för vindkraft i vårt län. Vindmätning pågår nu för att se hur goda förutsättningarna för etablering av vindkraftverk är på denna plats.
Samtidigt har också samråd enligt Miljöbalken genomförts för att inhämta synpunkter från berörda myndigheter och enskilda. Ett antal inventeringar pågår och en miljökonsekvensbeskrivning ska göras innan ansökan om tillstånd kan lämnas från etableraren till länsstyrelsen.
Många av de omkringboende är oroliga för de negativa konsekvenser som vindkraften kan få för deras del. Under den tid som arbetet med samråd, inventeringar och miljökonsekvensbeskrivningar pågår är det viktigt att ta den oro som en del boende visar på allvar och göra sådana justeringar i projektet att miljöpåverkan blir så liten som möjligt.
Jag och Christer Eriksson har uttalat oss positivt till en vindkraftetablering på Norrberget om den kommande Miljökonsekvensbeskrivningen visar att denna kan ske utan allt för stor påverkan på de omkringboende och naturen. Etableringen av vindkraft på Norrberget ger skogsägarna möjlighet att öka avkastningen på sina marker och är ett kraftfullt sätt att bidra i arbetet med att minska koldioxidutsläppen i Ekokommunen Sala.
Vindkraft är den förnybara energikällan som ökar mest i världen och är viktig i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Den samlade elen från vindkraftproduktionen utgjorde ca 4 procent av den svenska elanvändningen hösten 2011. Målet som riksdagen satt upp är att det till år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh.
Vindkraft är en förnybar energikälla som har en liten påverkan på växthuseffekten och den biologiska mångfalden. Vindkraften ger ett värdefullt tillskott till elförsörjningen vilket möjliggör att man kan spara på vattenkrafttillgångarna när vindförhållandena möjliggör vindkraftproduktion. Vi är övertygade om att vindkraften kan spela en viktig roll i omställningen av energisystemet.
Vindkraft producerar ren energi som inte ger upphov till utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle.
Samtidigt finns också negativa aspekter av vindkraftsetableringar. Den största miljöpåverkan sker främst på mark i samband med att fundamenten byggs och vid transporter av vindkraftaggregaten.
Ett landbaserat vindkraftverk påverkar också landskapsbilden. Denna påverkan upplevs olika av oss människor och måste ses i sitt specifika sammanhang. Även ljudet från vindkraftverken kan uppfattas som störande och i vissa läget kan också roterande skuggor vara påträngande.
Vindkraft har länge varit en liten kraftkälla i Sverige, men de senaste åren har intresset och utbyggnaden ökat. Ekonomiska styrmedel som elcertifikat och tekniska förbättringar har gjort vindkraft till ett ekonomiskt och miljövänligt energialternativ.
Carola Gunnarsson
Området har identifierats som ett av få riktigt intressanta större områden för vindkraft i vårt län. Vindmätning pågår nu för att se hur goda förutsättningarna för etablering av vindkraftverk är på denna plats.
Samtidigt har också samråd enligt Miljöbalken genomförts för att inhämta synpunkter från berörda myndigheter och enskilda. Ett antal inventeringar pågår och en miljökonsekvensbeskrivning ska göras innan ansökan om tillstånd kan lämnas från etableraren till länsstyrelsen.
Många av de omkringboende är oroliga för de negativa konsekvenser som vindkraften kan få för deras del. Under den tid som arbetet med samråd, inventeringar och miljökonsekvensbeskrivningar pågår är det viktigt att ta den oro som en del boende visar på allvar och göra sådana justeringar i projektet att miljöpåverkan blir så liten som möjligt.
Jag och Christer Eriksson har uttalat oss positivt till en vindkraftetablering på Norrberget om den kommande Miljökonsekvensbeskrivningen visar att denna kan ske utan allt för stor påverkan på de omkringboende och naturen. Etableringen av vindkraft på Norrberget ger skogsägarna möjlighet att öka avkastningen på sina marker och är ett kraftfullt sätt att bidra i arbetet med att minska koldioxidutsläppen i Ekokommunen Sala.
Vindkraft är den förnybara energikällan som ökar mest i världen och är viktig i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Den samlade elen från vindkraftproduktionen utgjorde ca 4 procent av den svenska elanvändningen hösten 2011. Målet som riksdagen satt upp är att det till år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh.
Vindkraft är en förnybar energikälla som har en liten påverkan på växthuseffekten och den biologiska mångfalden. Vindkraften ger ett värdefullt tillskott till elförsörjningen vilket möjliggör att man kan spara på vattenkrafttillgångarna när vindförhållandena möjliggör vindkraftproduktion. Vi är övertygade om att vindkraften kan spela en viktig roll i omställningen av energisystemet.
Vindkraft producerar ren energi som inte ger upphov till utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle.
Samtidigt finns också negativa aspekter av vindkraftsetableringar. Den största miljöpåverkan sker främst på mark i samband med att fundamenten byggs och vid transporter av vindkraftaggregaten.
Ett landbaserat vindkraftverk påverkar också landskapsbilden. Denna påverkan upplevs olika av oss människor och måste ses i sitt specifika sammanhang. Även ljudet från vindkraftverken kan uppfattas som störande och i vissa läget kan också roterande skuggor vara påträngande.
Vindkraft har länge varit en liten kraftkälla i Sverige, men de senaste åren har intresset och utbyggnaden ökat. Ekonomiska styrmedel som elcertifikat och tekniska förbättringar har gjort vindkraft till ett ekonomiskt och miljövänligt energialternativ.
Carola Gunnarsson
tisdag 25 oktober 2011
Mitt uppe i en intensiv möteshöst
Nu är jag mitt uppe i en intensiv möteshöst!
Det här är inget unikt för mig, utan så här ser hösten ut för de allra flesta som är politiskt aktiva.
Mötena och deras agendor varierar, ibland är det ett lokalt möte tillsammans med småföretagare i Möklinta, ibland ett internationellt möte i någon av Europas huvudstäder - som just nu Warszawa - för att diskutera den kommande Sammanhållningspolitiken - dvs den europeiska regionalpolitiken.
Men min utgångspunkt är hela tiden densamma - att medverka till en politik och politiska beslut som ger människor möjlighet att leva ett bra liv och förverkliga sina drömmar och som dessutom bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling sett utifrån ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.
Eftersom jag inte längre är kommunalråd i Sala har jag mer tid både att träffa kommuninvånare i Sala (som kommunalråd lever man i en vardag som både är mycket reglerad och fylld med förvaltning) och att delta i politiskt arbete "på mina lediga dagar" i andra sammanhang. Detta är lärorikt. Förhoppningsvis kan jag också återföra nyttigheter tillbaka till Sala kommun.
Vi lever alla i en global värld, med starka kopplingar till och påverkan av inte enbart EU utan också av resten av världen.
Därför måste vi bli ännu bättre på omvärldsbevakning.
Vi kan inte som politiker i Sveriges kommuner leva i "vår egen lilla bubbla " (oavsett om den heter Sala, Västerås eller Stockholm) utan vi måste vidga våra vyer och följa vad som händer runt omkring oss och analysera dess konsekvenser för oss lokalt. Först då kan vi fatta beslut som håller för framtiden.
Carola Gunnarsson
Tisdagen den 25 oktober
Carola Gunnarsson
Det här är inget unikt för mig, utan så här ser hösten ut för de allra flesta som är politiskt aktiva.
Mötena och deras agendor varierar, ibland är det ett lokalt möte tillsammans med småföretagare i Möklinta, ibland ett internationellt möte i någon av Europas huvudstäder - som just nu Warszawa - för att diskutera den kommande Sammanhållningspolitiken - dvs den europeiska regionalpolitiken.
Men min utgångspunkt är hela tiden densamma - att medverka till en politik och politiska beslut som ger människor möjlighet att leva ett bra liv och förverkliga sina drömmar och som dessutom bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling sett utifrån ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.
Eftersom jag inte längre är kommunalråd i Sala har jag mer tid både att träffa kommuninvånare i Sala (som kommunalråd lever man i en vardag som både är mycket reglerad och fylld med förvaltning) och att delta i politiskt arbete "på mina lediga dagar" i andra sammanhang. Detta är lärorikt. Förhoppningsvis kan jag också återföra nyttigheter tillbaka till Sala kommun.
Vi lever alla i en global värld, med starka kopplingar till och påverkan av inte enbart EU utan också av resten av världen.
Därför måste vi bli ännu bättre på omvärldsbevakning.
Vi kan inte som politiker i Sveriges kommuner leva i "vår egen lilla bubbla " (oavsett om den heter Sala, Västerås eller Stockholm) utan vi måste vidga våra vyer och följa vad som händer runt omkring oss och analysera dess konsekvenser för oss lokalt. Först då kan vi fatta beslut som håller för framtiden.
Carola Gunnarsson
Tisdagen den 25 oktober
Carola Gunnarsson
fredag 19 augusti 2011
Är lodjur och varg viktigare än svensk matproduktion?
Även dagens blogg handlar om den svenska rovdjurspolitiken. Och nu utifrån ett lokalt perspektiv.
Idag anordnade ett antal lantbrukare ett möte hos Elisabet och Denny Pettersson i Västerfärnebo för att diskutera rovdjursfrågan. Den övergripande frågeställningen var om lodjur och varg är viktigare än svensk matproduktion.
En grupp djurbönder, som drabbats av olika rovdjursangrepp, hade på ett förtjänstfullt sätt förberett mötet och formulerat ett antal frågeställningar som riktades mot länsstyrelsen och LRF. Man hade naturligtvis också ett antal frågeställningar till oss som politiker, men i vanlig ordning när det gäller landsbygdens frågor fanns enbart vi centerpartister där.
De drabbade lantbrukarna gjorde klart för oss alla deltagarna vilka problem man nu står inför. Det handlar om inkomstbortfall pga skadade och rivna djur och pga att så stor del av arbetstiden måste läggas på detta arbete, utgiftsökningar pga åtgärder man måste vidta för att skydda sina djur - stängsling eller att stalla in djuren.
Allra mest gripande var dock berättelserna om den ångest och oro för sina djur som man nu lever med!
Rovdjursfrågan måste ses i ett större sammanhang! Vill vi ha ett öppet odlingslandskap med betande djur? Vill vi ha en svensk livsmedelsproduktion? Vill vi kunna köpa lamm- och nötkött från djur som betat i naturen (och som i allra högsta grad är ekologiskt)?
Om vi vill detta måste vi också ta konsekvenserna av detta och förhindra rovdjurens härjningar i våra bygder. Svårare än så är det inte!
Carola Gunnarsson
Idag anordnade ett antal lantbrukare ett möte hos Elisabet och Denny Pettersson i Västerfärnebo för att diskutera rovdjursfrågan. Den övergripande frågeställningen var om lodjur och varg är viktigare än svensk matproduktion.
En grupp djurbönder, som drabbats av olika rovdjursangrepp, hade på ett förtjänstfullt sätt förberett mötet och formulerat ett antal frågeställningar som riktades mot länsstyrelsen och LRF. Man hade naturligtvis också ett antal frågeställningar till oss som politiker, men i vanlig ordning när det gäller landsbygdens frågor fanns enbart vi centerpartister där.
De drabbade lantbrukarna gjorde klart för oss alla deltagarna vilka problem man nu står inför. Det handlar om inkomstbortfall pga skadade och rivna djur och pga att så stor del av arbetstiden måste läggas på detta arbete, utgiftsökningar pga åtgärder man måste vidta för att skydda sina djur - stängsling eller att stalla in djuren.
Allra mest gripande var dock berättelserna om den ångest och oro för sina djur som man nu lever med!
Rovdjursfrågan måste ses i ett större sammanhang! Vill vi ha ett öppet odlingslandskap med betande djur? Vill vi ha en svensk livsmedelsproduktion? Vill vi kunna köpa lamm- och nötkött från djur som betat i naturen (och som i allra högsta grad är ekologiskt)?
Om vi vill detta måste vi också ta konsekvenserna av detta och förhindra rovdjurens härjningar i våra bygder. Svårare än så är det inte!
Carola Gunnarsson
torsdag 18 augusti 2011
Beslut om rovdjursfrågan ska fattas lokalt inte i Bryssel!
EU-kommissionen hotar med att dra Sverige inför EU-domstolen om man inte ändrar sin rovdjurspolitik. Och framför allt har man riktat in sig på vargfrågan.
Därför tvingades nu den svenska regeringen meddela EU-kommissionen att man stoppar vinterns vargjakt och att man tar bort taket på att maximalt 210 vargar får finnas i Sverige.
Jag tycker att det här är bedrövligt! Besluten ska fattas lokalt i Sverige och inte i Bryssel.
Jag är positiv till EU men efter sådana här händelser tvingas man ifrågasätta vad EU egentligen ska ägna sig åt. För övrigt har även andra frågor kring den ekonomiska situationen i EU väckt en hel del frågor under sommaren om EUs och vissa EU-staters agerande.
Men tillbaka till rovdjursfrågan. Jag är orolig för att det beslut som regeringen tvingades fatta innebär att förtroendet för den svenska rovdjurspolitiken äventyras.
Istället för licensjakt ska nu en utökad skyddsjakt införas. Det kan vara lika bra som licensjakt eftersom man då kan komma tillrätta med de djur som har mest udda beteende och som gör störst skada. Förutsättningen är dock att man hittar rutiner som snabbar upp besluten om skyddsjakt. Idag tar det allt för lång tid att få skyddsjakt beviljad. Det måste ändras.
På begäran av mig och Christer Eriksson, Centerpartiets gruppledare i Sala, diskuterade vi rovdjursfrågan vid dagens kommunstyrelse. Kommunstyrelsens ordförande tillmötesgick vårt önskemål om en diskussion i kommunstyrelsen. Den nya styrande majoriteten var dock inte beredd att säga ja till vårt krav om att Sala kommun skulle uttala att man inte är beredd att ta emot varg för utplantering inom kommunens område.
Högst beklagligt att den nya majoriteten inte tar landsbygdsföretagarnas oro på allvar.
Carola Gunnarsson
Därför tvingades nu den svenska regeringen meddela EU-kommissionen att man stoppar vinterns vargjakt och att man tar bort taket på att maximalt 210 vargar får finnas i Sverige.
Jag tycker att det här är bedrövligt! Besluten ska fattas lokalt i Sverige och inte i Bryssel.
Jag är positiv till EU men efter sådana här händelser tvingas man ifrågasätta vad EU egentligen ska ägna sig åt. För övrigt har även andra frågor kring den ekonomiska situationen i EU väckt en hel del frågor under sommaren om EUs och vissa EU-staters agerande.
Men tillbaka till rovdjursfrågan. Jag är orolig för att det beslut som regeringen tvingades fatta innebär att förtroendet för den svenska rovdjurspolitiken äventyras.
Istället för licensjakt ska nu en utökad skyddsjakt införas. Det kan vara lika bra som licensjakt eftersom man då kan komma tillrätta med de djur som har mest udda beteende och som gör störst skada. Förutsättningen är dock att man hittar rutiner som snabbar upp besluten om skyddsjakt. Idag tar det allt för lång tid att få skyddsjakt beviljad. Det måste ändras.
På begäran av mig och Christer Eriksson, Centerpartiets gruppledare i Sala, diskuterade vi rovdjursfrågan vid dagens kommunstyrelse. Kommunstyrelsens ordförande tillmötesgick vårt önskemål om en diskussion i kommunstyrelsen. Den nya styrande majoriteten var dock inte beredd att säga ja till vårt krav om att Sala kommun skulle uttala att man inte är beredd att ta emot varg för utplantering inom kommunens område.
Högst beklagligt att den nya majoriteten inte tar landsbygdsföretagarnas oro på allvar.
Carola Gunnarsson
tisdag 16 augusti 2011
Centerpartiet revolutionerar partiernas ordförandeval!
Den senaste tiden har ledarskribenter och andra "tyckare" haft många anledningar att kommentera Centerpartiets öppna process för att välja partiledare. Och det är förståeligt.
För det som nu händer inom Centerpartiet är unikt i den svenska partipolitiken.
Valberedningen har presenterat tre huvudkandidater inför valet av ny partiledare som ska ske vid partistämman i Åre i slutet av september.
Dessa tre huvudkandidater Anna-Karin Hatt, Annie Lööf (fd Johansson) och Anders W Jonsson har av valberedningen uppmanats att bedriva en aktiv kampanj för att presentera sig själva och sina visioner för Centerpartiet och Sverige.Likaså har kretsar och distrikt uppmanats att ta initiativ till möten och aktiviteter för att diskutera valet av ny partiordförande.
Kandidaternas kampanjer når en höjdpunkt i och med fyra nationella utfrågningar, den 21/8 i Göteborg, den 23/8 i Trångsviken, den 24/8 i Malmö och slutligen den 25/8 i Stockholm.De nationella utfrågningarna kommer också att websändas så att vi alla kan titta på dem. Det går även att spela in frågor till utfrågningarna.
Det är lätt att instämma i de skribenter som säger att det i framtiden blir svårt för partitoppar att säga nej till mer medlemsdemokrati.
Lena Melin skriver i Aftonbladet så här: " Det går nämligen inte att säga högt att medlemmarna inte är mogna uppgiften att utse ny partiledare... I verkligheten kommer ledningarna fortsätta att vilja styra och ställa. Men de kommer att jobba i motvind. Demokrati har nämligen en märklig egenskap. Den är omtyckt. Även av dem som egentligen tycker att de vet bäst."
Det är oerhört stimulerande att vara en del av den process som pågår inom Centerpartiet. Vi har nu fått en anledning och möjlighet att internt diskutera vår värdegrund och våra politiska ställningstaganden. Vi har också fått en anledning, trots att det inte är en "vanlig" valrörelse, att diskutera politik med andra som inte är engagerade i partipolitiken.
Hela processen att välja ny partiledare är vitaliserande för den politiska debatten! Härligt!
För det som nu händer inom Centerpartiet är unikt i den svenska partipolitiken.
Valberedningen har presenterat tre huvudkandidater inför valet av ny partiledare som ska ske vid partistämman i Åre i slutet av september.
Dessa tre huvudkandidater Anna-Karin Hatt, Annie Lööf (fd Johansson) och Anders W Jonsson har av valberedningen uppmanats att bedriva en aktiv kampanj för att presentera sig själva och sina visioner för Centerpartiet och Sverige.Likaså har kretsar och distrikt uppmanats att ta initiativ till möten och aktiviteter för att diskutera valet av ny partiordförande.
Kandidaternas kampanjer når en höjdpunkt i och med fyra nationella utfrågningar, den 21/8 i Göteborg, den 23/8 i Trångsviken, den 24/8 i Malmö och slutligen den 25/8 i Stockholm.De nationella utfrågningarna kommer också att websändas så att vi alla kan titta på dem. Det går även att spela in frågor till utfrågningarna.
Det är lätt att instämma i de skribenter som säger att det i framtiden blir svårt för partitoppar att säga nej till mer medlemsdemokrati.
Lena Melin skriver i Aftonbladet så här: " Det går nämligen inte att säga högt att medlemmarna inte är mogna uppgiften att utse ny partiledare... I verkligheten kommer ledningarna fortsätta att vilja styra och ställa. Men de kommer att jobba i motvind. Demokrati har nämligen en märklig egenskap. Den är omtyckt. Även av dem som egentligen tycker att de vet bäst."
Det är oerhört stimulerande att vara en del av den process som pågår inom Centerpartiet. Vi har nu fått en anledning och möjlighet att internt diskutera vår värdegrund och våra politiska ställningstaganden. Vi har också fått en anledning, trots att det inte är en "vanlig" valrörelse, att diskutera politik med andra som inte är engagerade i partipolitiken.
Hela processen att välja ny partiledare är vitaliserande för den politiska debatten! Härligt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)